Igår fick vi besök här i Tidan. Erika och lilla Freddy kom över en sväng och jag fick prata av mig en del. Det finns ju saker man behöver prata om, som man inte kan skriva om och som man inte kan prata med vem som helst om. Det finns också saker som man bara vill få ur sig, att någon ska avsätta lite tid åt att lyssna.

Ja, Conny lyssnar givetvis när jag pratar med honom (vilket jag gör dagligen), men jag vill gärna prata med någon annan också. En kompis, en vän... Någon man kan prata med men som man faktiskt inte delar vardagen med, alltid och varje dag liksom...

Nu var det alldeles för längesen vi sågs sist, det märktes. Fanns mycket som hänt, och vi pratade nog inte ens om allt ;) Men det är bara att hoppas att det inte alls dröjer lika länge tills nästa gång vi ses! 

Såhär snygg blir jag vid förkylningar och annat, ja jag syftar på läpparna. Jag brukar inte se ut som en gris i hela fejset så sett - det tror jag är en tillfällighet, haha!

Tre av fem barn är snoriga och lite halvfebriga, så att åka hemifrån ikväll var extra jobbigt. Noah hostar rätt illa emellanåt och Jonathan är ordentligt genomsnorig. Jag är glad för att en eventuell förkylning på mig inte brutit ut mer än vad som visat sig på läpparna än så länge...

Men att åka var välbehövligt då resan startar ifrån mina föräldrar startar redan kl 06 imorgon bitti. (Å fy sjutton gubbar, kl 6 liksom... då jag sover som bäst typ!) Så jag anammar lillasysters säng inatt.
Kommer dock känner väldigt lustigt att sova utan Conny vid min sida. Nog har jag vart ifrån honom några nätter de sista åren, men det har varit antingen för att jag legat på sjukhus eller för att jag vart iväg på bloggevent. Så detta känns lite snedvridet...
Men värst är just det här med att lämna hemmet nu när ungarna inte är några piggeliner direkt. Jag får trösta mig med att jag är hemma imorgon kväll igen... Det är bara ett dygn jag är bora, inte mer.

Imorgon kl 10 börjar begravningen. Efter det är det fika och sådär för de närmaste.
På vägen hem (som i bara resväg tar ca tre timmar) kommer vi stanna vid Marieberg i Örebro. Känns rätt bra faktiskt, jag ska shoppa loss på IKEA! Vilken kvinna blir inte lycklig över det?

Det låter säkert ursjukt i era öron, att jag ska på begravning för att några timmar senare springa som en yr höna på IKEA!? Eller?
Men nu är det så att vi far förbi Marieberg på hemvägen och dessutom har vi inget IKEA i närheten, vårt närmsta är Örebro (och Jönköping). Så nu när vi ändå ska stanna där så springer jag in o fixar lite sovkuddar, soffkuddar, lampor, ramar och annat smått och gott. Vem vet om det finns nåt annat fynd också?
Tröstshopping... är det inte den som är den allra bästa shoppingen?

På tal om shopping, vet ni vad? Min kära make kom hem med något till mig idag - en surfplatta! Behöver jag säga att jag älskade honom lite extra då? ;) Haha nej, så illa är det inte - men nog blev jag glad! Det fanns vissa skäl till att det inte blev någon surfplatta runt juletid som det var tänkt, men nu så blev det av. Äntligen - och jag blev kär vid första ögonkastet! ♥

Förresten! Jag blev intervjuad av Elin idag, vill du läsa? Frågorna hittar du HÄR! Jag erättar t.ex. hur jag är som person, varför jag vill ha just 11 barn och så ger jag mina bästa tips för att lyckas som bloggare. Läs och njut! ;)

Idag blir lite av en vuxendag här hemma. Linus åker hem till Simon en stund så vi andra åker in till stan för att uträtta en del. Där väntar först och främst kyrkogården där vi ska besöka Connys morföräldrars och morbrors gravar - och sen ska jag själv tända ljus i minneslunden för de mina. Det ger tid för eftertanke och en fin stund i den annars så stressiga vardagen.

Varför är man så dålig på att besöka kyrkogården egentligen? Jag är uppriktigt sagt svindålig på det - och många gånger blir det bara den här helgen, alla helgona. Kanske är det mycket därför jag känner att folk borde lära sig vad som är halloween och inte. Halloween var i onsdags den 31 oktober, och bör inte alls förknippas med alla helgona. När jag varit och besökt kyrkogården och har extra mycket tankar på de som inte längre finns i livet - då vill jag inte ha besök av monster, skelett och liemän. Det känns fruktansvärt fel. 

 

Vi köpte hem godis i onsdags speciellt bara för att ha hemma ifall det skulle komma hem utklädda barn med frasen "bus eller godis", men det kom inga. Godiset fanns sen kvar i torsdags, men sen vart jag tvungen att trycka ner godiset i halsarna på den övriga familjen. Att ha godis hemma när man heter Annika och är värsta sockermissbrukaren är inte att föredra, absolut inte om man ska hålla mig ifrån allt vad socker heter. Så då försvann godiset.

Sen ser jag hur folk börjar klä ut ungarna inför helgen, hur TV4 gör reklam för "halloweenhelg" och hur olika aktiviteter styrs upp inför helgen. Vadå halloween? Halloween har ju redan varit!! Nu är allahelgona och ingenting annat!

Vi ska in på byggmax också för att köpa hem lite reglar och spånskivor. Här ska det byggas serni, och ni ska givetvis få se före- och efter, även om det kommer ta några dagar att slutföra det. Men äntligen ska tummen ut ur röven - och det är dags att påbörja projektet "HALLEN"

Sen har vi ju två vinnare också som väntar ivrigt på att bli presenterade, eller hur? Eller ska jag skippa det kanske? Nej, just det...
Trollmorsan får  presentkortet på 500kr hos bimago.se
Lotta m nio får ett par tjusiga Betty Cognac från mohedatoffeln

Jag mailar er under kvällen, för nu väntar stora staden Skövde på oss! :)

Inatt hade jag svårt att sova. Riktigt svårt. Somnade inte förrän runt kl 07 imorse. Ja, senaste gången jag tittade på mobilklockan visade den 6.29 och jag vet att jag såg klart på filmen jag hade på. Att jag har svårt att sova är iofs inte ovanligt på sista tiden, men inatt var det riktigt bedrövligt...

 

Så när jag låg där, mitt i natten utan sömn, passade jag på att planera för dagen idag. Gräset behöver klippas nu, så jag tänkte att medan Conny gör det så kan jag totalrensa rabatten. Allt ska bort från den, det ska ner en ogräsduk och sen vit sten ovanpå. Sen ska vi köpa några fina blomlådor eller så istället, att ha där.

Sen finns det en hel del som ska göras ute. Jag tänkte ta in en massa rabarber, kolla över plommonträdet och sådär. Sen röja lite på baksidan, då samma sak ska göras med rabatten där. Sen fanns det en del planerat för både Conny och barnen.

 

Med andra ord var det en massa utejobb planerat i mitt huvud.

 

Det har vart jättefint väder hela veckan, alltså väder för shorts och linne - och ändå har man svettats. Sommarväder! Så inatt lät jag till och med en del av tvätten hänga kvar ute.

Men vädergudarna ville tydligen leka med mitt humör idag.

För när jag klev upp så regnade det. Just nu är det uppehåll men det är dyblött ute. Kul. Verkligen jättekul! Där försvann alla dom planerna, för de förutsätter ju att det är någorlunda torrt ute, annars är det ganska trist..

 

Istället får det kanske bli en tur till stan för att köpa lördagsgodis till barnen - för det gjorde vi inte igår, smarta som vi är..

 

Nu har vi pratat igenom saker och ting, jag och min make. Och vi är överens, mer överens än vad man kunnat tro från början. Detta beslut känns faktiskt som det allra bäst, och det gynnar oss alla i längden.

 

Visst var det lite svårt, då man kan se det hela ur en annan synvinkel också, men genom att börja i andra änden kommer det hela underlättas - vill vi tro iallafall.

 

Det jag pratar om är att vi inte kommer prioritera altanen, inte 2012 - utan det blir ett projekt 2013 istället. Nu har vi redan börjat inomhus, och vi båda är av den kvalisorten att vi vill slutföra ett projekt innan vi påbörjar nästa. Eller vi har åtminstone blivit sådana ;P
Det finns mycket i det här huset som borde ha gjorts för både 1, 4 och 7 år sedan men som fortfarande står ogjort. Han köpte huset för över 10 år sen tillsammans med Simons mamma. De har gjort en del här faktiskt, men mycket är kvar att göra. Lister överallt typ, ommålningar, vitvarubyten - och helt enkelt få ut 70-talskänslan ur huset.

Sen har vi kommit överens om många stora saker vad gäller huset och vår framtid. Det känns otroligt underbart, och jag är sjukt taggad. Jag vill måla, spika, tapetsera, lägga golv, köpa in och byta ut. Allt på en gång - men nu lugnar vi ner oss och tar en sak i taget...

De som varit här känner oss och varit här hos oss kommer nog förvånas över en del beslut, men det känns kanonbra. Huset kommer få sig ett rejält lyft - och förmodligen öka kraftigt i värde sen sist en mäklare var här och tittade <3

Nu har vi pratat igenom saker och ting, jag och min make. Och vi är överens, mer överens än vad man kunnat tro från början. Detta beslut känns faktiskt som det allra bäst, och det gynnar oss alla i längden.

 

Visst var det lite svårt, då man kan se det hela ur en annan synvinkel också, men genom att börja i andra änden kommer det hela underlättas - vill vi tro iallafall.

 

Det jag pratar om är att vi inte kommer prioritera altanen, inte 2012 - utan det blir ett projekt 2013 istället. Nu har vi redan börjat inomhus, och vi båda är av den kvalisorten att vi vill slutföra ett projekt innan vi påbörjar nästa. Eller vi har åtminstone blivit sådana ;P
Det finns mycket i det här huset som borde ha gjorts för både 1, 4 och 7 år sedan men som fortfarande står ogjort. Han köpte huset för över 10 år sen tillsammans med Simons mamma. De har gjort en del här faktiskt, men mycket är kvar att göra. Lister överallt typ, ommålningar, vitvarubyten - och helt enkelt få ut 70-talskänslan ur huset.

Sen har vi kommit överens om många stora saker vad gäller huset och vår framtid. Det känns otroligt underbart, och jag är sjukt taggad. Jag vill måla, spika, tapetsera, lägga golv, köpa in och byta ut. Allt på en gång - men nu lugnar vi ner oss och tar en sak i taget...

De som varit här känner oss och varit här hos oss kommer nog förvånas över en del beslut, men det känns kanonbra. Huset kommer få sig ett rejält lyft - och förmodligen öka kraftigt i värde sen sist en mäklare var här och tittade <3

Nu har vi pratat igenom saker och ting, jag och min make. Och vi är överens, mer överens än vad man kunnat tro från början. Detta beslut känns faktiskt som det allra bäst, och det gynnar oss alla i längden.

 

Visst var det lite svårt, då man kan se det hela ur en annan synvinkel också, men genom att börja i andra änden kommer det hela underlättas - vill vi tro iallafall.

 

Det jag pratar om är att vi inte kommer prioritera altanen, inte 2012 - utan det blir ett projekt 2013 istället. Nu har vi redan börjat inomhus, och vi båda är av den kvalisorten att vi vill slutföra ett projekt innan vi påbörjar nästa. Eller vi har åtminstone blivit sådana ;P
Det finns mycket i det här huset som borde ha gjorts för både 1, 4 och 7 år sedan men som fortfarande står ogjort. Han köpte huset för över 10 år sen tillsammans med Simons mamma. De har gjort en del här faktiskt, men mycket är kvar att göra. Lister överallt typ, ommålningar, vitvarubyten - och helt enkelt få ut 70-talskänslan ur huset.

Sen har vi kommit överens om många stora saker vad gäller huset och vår framtid. Det känns otroligt underbart, och jag är sjukt taggad. Jag vill måla, spika, tapetsera, lägga golv, köpa in och byta ut. Allt på en gång - men nu lugnar vi ner oss och tar en sak i taget...

De som varit här känner oss och varit här hos oss kommer nog förvånas över en del beslut, men det känns kanonbra. Huset kommer få sig ett rejält lyft - och förmodligen öka kraftigt i värde sen sist en mäklare var här och tittade <3

Nu har vi pratat igenom saker och ting, jag och min make. Och vi är överens, mer överens än vad man kunnat tro från början. Detta beslut känns faktiskt som det allra bäst, och det gynnar oss alla i längden.

 

Visst var det lite svårt, då man kan se det hela ur en annan synvinkel också, men genom att börja i andra änden kommer det hela underlättas - vill vi tro iallafall.

 

Det jag pratar om är att vi inte kommer prioritera altanen, inte 2012 - utan det blir ett projekt 2013 istället. Nu har vi redan börjat inomhus, och vi båda är av den kvalisorten att vi vill slutföra ett projekt innan vi påbörjar nästa. Eller vi har åtminstone blivit sådana ;P
Det finns mycket i det här huset som borde ha gjorts för både 1, 4 och 7 år sedan men som fortfarande står ogjort. Han köpte huset för över 10 år sen tillsammans med Simons mamma. De har gjort en del här faktiskt, men mycket är kvar att göra. Lister överallt typ, ommålningar, vitvarubyten - och helt enkelt få ut 70-talskänslan ur huset.

Sen har vi kommit överens om många stora saker vad gäller huset och vår framtid. Det känns otroligt underbart, och jag är sjukt taggad. Jag vill måla, spika, tapetsera, lägga golv, köpa in och byta ut. Allt på en gång - men nu lugnar vi ner oss och tar en sak i taget...

De som varit här känner oss och varit här hos oss kommer nog förvånas över en del beslut, men det känns kanonbra. Huset kommer få sig ett rejält lyft - och förmodligen öka kraftigt i värde sen sist en mäklare var här och tittade <3

Full rulle idag verkar det som. Ska iväg till Karlsborg en snabbis, sen blir det in till mammsen och pappsen. Dels ska vi ut i skogen tillsammans med dom är det tänkt, för att få med oss blåbär och kantareller hem. Men sen ska jag nog kunna deala till mig lite extrasvampar också, då de har kylen full av såna rackare <3

Sitter och sörplar i mig kaffe för full hals nu, så jag ska piggna till. Känner mig lite halvt mörbultad, och jag vet inte varför. Jonathan har vart sjuk i två dagar, Noah har vart gnällig då tand nummer fyra vart på väg (den har tittat fram nu, det gjorde den igår). Men vi lever och mår bra allihop, det är hvuudsaken - även om man är lite trött :D

Jag är en person som älskar att ge bort små gåvor och presenter. Många gånger vet man dock inte vad man ska ge eller när det passar sig, men ibland så är det ju det lilla som gör det stora, hänger ni med?

 

Jajamen, dagarna går långsamt just nu, åtminstone denna dag. Ryggskottet Allan sätter lite stopp för vad jag vill göra (men lite får jag gjort ändå - trots att det tar sin lilla tid). 

Klockan är 21 nu och ungarna sover fortfarande inte, men jag jobbar på det... Rasmus och Jonathan trotsar tillsammans ikväll, men snart så...

 

Sen blir det att fortsätta att para ihop strumpor, sortera torr tvätt, hänga ny tvätt och fixa diskmaskinen... några större ansträngningar blir det inte. Ska lägga mig tidigt ikväll, med en varm vetekudde på ryggen!

 

Kom ut till glassbilen när den kom förbi, så ungarna fick köpa lite glass. Glada barn är alltid lite roligare, eller hur?

 

Jonathan vet precis hur man ska äta en strut - man börjar underifrån! Så gör väl alla?

 

 

Idag var det tänkt att jag skulle hämta gräsklipparen, klippa gräset, rensa det sista i rabatten, lägga dit marktäckväven och lägga på stenplattor... allt detta innan gubben kom hem från jobbet.

Vad blev gjort tror Ni?
- Inte ett jota!


Nej, inte nåt av det. Det har regnade till och från under dagen (åtminstone då han jobbade), vilket gör att gräsklippningen vart utesluten - och inte tänker jag stå som ett upp-och-ner-vänt U i rabatten när det är blött heller. SÅ roligt ska vi INTE ha det :P

Istället fick det bli lite röjning i sovrummet, ut med en byrå, rensa kläder och gotta sig i sånt istället. Men det ger ju resultat det med. En städat sovrum är väl aldrig fel? :) Och sen har jag även fått en hel del tvätt upptvättat pga det dåliga vädret - perfekt.

I helgen blir det auktioner, både lördag och söndag - så jag hoppas att jag hittar vad jag vill ha, men det återstår att se. Morgondagens (lördag) auktion har jag inga större förväntningar på - däremot söndagens :) Självklart kommer ni få se vad jag fyndar också! :)

Oj, jisses... denna bild är tagen för typ exakt två år sedan. 1 juli 2010. Tänk hur mycket som hänt på två år. För det första har de blivit storebröder till två små grabbar till som inte fanns då.. men titta på dom! De är ju yttepyttesmå på bilden jämfört med nu.


Här med lillebror Rasmus i mitten...

Tittar in lite snabbt för att meddela att jag lever ;)

 

Vi var iväg på auktion idag - och jag kan lova att det inte var sista gången. Så mycket grejjer, och en större loppis än idag (den arrangerades samtidigt som auktionen) har jag aldrig sett!! 
Även vi shoppade en del. Bland annat en gunghäst, hur mycket duplolego som helst och en kombinerad skrivare/kopiator/scanner. Det fanns mer jag ville ha - men dagen resulterade också i att jag ska åka iväg till Hova i veckan för att hämta hem ett splitternytt solur som jag får för 300 spänn. Inte illa!

 

Jag vägrade ge mer än 300 spänn för det solur som auktionerades ut, så visst sved det lite när kvinnan framför bjöd 320... men så sa herren bredvid att han hade ett liggande som jag kunde få köpa. Ett nytt solur, i kartong!! :)

Sen fanns det ett trädgårdsset, två stolar och ett bord, som jag ville haft. Men det blev det inte, likadant blev det med dockskåpen. De gick för alldeles för höga summor än vad jag kunde tänka mig - så det skippade jag. Men jag fick det jag väntade på hela dagen; DUPLOT! :) Rasmus och Jonathan är underbart glada för det - och har lekt med det hela kvällen.

 

Ja, ett litet avbrott hann de med, för att få i sig lite ananaspaj med vaniljgrädde! :) Det var första gången jag gjorde den, och den vart supergod. Bild och recept utlovas imorgon! Just nu ligger jag med extrem huvudvärk sen några timmar tillbaka. Vet inte om det beror på vätskebrist eller något annat, men ont i huvvet har jag iallafall! Så nu blir det bamyl och alvedon - sen säng tillsammans med boken "Bakom stängda dörrar"

Imorgon visar jag även våra fynd på bild :)

 

 

 

Nu tror jag bestämt att vi släcker lamporna här hemma, och kryper till kojs. Alla grabbarna ligger i sina sänger och sussar så sött, som synes så har till och med Pino fått sin plats bredvid en trött Jonathan ♥ Rasmus har också en egen Pinonalle, för han är populär här hemma!

Pappan i huset har hittat hem efter sitt kvällspass på jobbet, och ron i kroppen har infunnit sig. Ja - jag kan inte ens gå och lägga mig förrän han är hemma, han ska ändå köra hem i mörkret, vem vet vad som kan hända...? Kanske är jag fånig, men jag är sån ;-)

Känns ändå som om dagen idag varit ganska effektiv, så det kommer nog inte vara några större svårigheter att somna, som skönt är. Planerna för morgonen är redan uttänkta.

Vad ska ni göra imorgon tro?

Igår kväll möttes jag av något ganska ovanligt, åtminstone i min värld. Mellan 21 och 21.30 nån gång knackade det på dörren. Ganska snabbt efter att jag öppnat dörren lägger jag märke till en väldigt färgglad bukett... fattade först inte ett jota.

Men ja... buketten var till mig. Till mig!?

Nu kan det kanske verka väldigt märkligt att Connys ex kommer hit med blommor, eller hur? Men det är egentligen inget konstigt med det. Det finns inget fuffens mellan dom om nu någon skulle tro det ;)
Saken är att Simons mamma har fått en del jobberbjudanden på sistone, vilket gjort att Simon fått vara här lite extra - och även kommer vara det framöver. Något som hans mor uppenbarligen är lite tacksam för! :)

Blommorna fick jag i samband med att Simon kom hem från några timmars playtime med sin mamma, så att det skulle knacka på dörren var jag ganska beredd på..

Tack för blommorna, de står nu på köksbordet och sprider lite färg och glädje! :)




Ang. rubriken så får jag blommor av Conny också då och då, även om det var ett litet tag sen nu. Men jag tyckte att rubriken var ganska passande, låter ju lite komiskt - haha ;) 

Tack för alla grattis i och med sulkyn jag vann, jag kan lova att den kommer till användning. Att Rasmus dessutom fick välja färgen på den tyckte jag var lite extra kul ♥

Idag har det inte blivit mycket bloggat, men det har verkligen varit fullt ös. Hela dagen! Det är sällan jag har såhär fullspäckade dagar, men ja... jag har nog inte suttit på arslet mer än totalt 1 timme idag... och det innan allt drog igång ;)

 

Först sov jag ju så länge det gick, eftersom jag inte fick äta någonting (skulle vara fastande) och jag har en viss förmåga att äta på morgonen utan att ens tänka mig för. Ungarna sov ovanligt länge idag - tur det!

Sen drog vi vid 10... ilfart till Skövde och sjukhuset. Där mötte vi upp mina föräldrar som skulle ta hand om mina kära odågor till barn under tiden jag fick min dom. De var dock ovanligt lugna och snälla idag ;)

 

Besöket hos läkaren och på ultraljudsbänken tog totalt 10-15 minuter, inte mer. Det var lätt att ställa diagnos på mig idag kan jag lova. Gallblåsan var full av skit, alltså stenar - varav två rätt stora också. De ska ut!
Vet dock inte om de bara tar stenarna eller om de tar hela blåsan... men stenarna kommer jag åtminstone vilja ha i en burk sen, då våra grabbar vart väldigt fundersamma över hur jag kunde ha stenar inuti mig!

 

Efter sjukhuset for vi hemåt. Full rulle hemma. Städa, tvätta och laga mat. Kaos... Jonathan med öroninflammation och Noah med feber efter sprutorna... det är inte lätt alla gånger ;) Men de var glada och livliga ändå, det märks inte mycket på dom...

 

Med posten kom ett efterlängtat paket. Vad det var? Jo det får ni se, imorgon tänkte jag. Kan säga att pojkarna är gladast över paketet, men det kommer resultera i att både jag och Conny kommer vistas en del framför vårt Playstation 3 framöver. Gissning? ;)

I samband med att jag hämtade detta paket var också sisådär sjuttioelva paket inlämnade och postade. Merparten till bloggare, men också en del ickebloggare. Kändes bra att äntligen få iväg allt, jag är inte snabb alla gånger - men nu så...

 

Jag plockade ihop två stora kassar med prylar vi inte ska ha kvar, till loppisen. Känns bra att få lite undanröjt. Det behövs här hemma. Har en hel källare full med prylar som inte kommer till användning? Nån som är sugen på att överta allt? ;)

Till Karlsborg en sväng, sen till mina föräldrar för lite kaffe och tjöt. Fast idag blev det choklad för min del, jajamen - Choklad ur en Tassimo är inte att leka med ♥

 

Hemma upptäcker jag, till min förskräckelse, att jag inte fått med mig sockerpaketet från affären. Eller så har jag glömt det hos mammsen och pappsen!? PANIK! Svärmor var i stan och jag vägrar gå in hos någon som inte är hemma! Så Conny fick snällt ringa till S (Simons mamma) för att fråga om hon hade socker. BINGO! Så jag fick mitt socker - och nu är bottnarna till morgondagens sommarpinocciotårta klara. Mums!

Har ni haft det lika stressigt dagen för dagen?

JAAAAAAAAAAAAAAAAAAA!
- typ så skrek jag igår eftermiddag när vi kommit hem och jag kollade min mail!

Lyckan vad gjord, jag hade vunnit. Ja, det var verkligen sant! Jag vann den, vagnen, en Brio Race Sulky från Annas Babyshop. Jag tävlade inne hos Cim och hade turen på min sida, och nog är jag lycklig. Både jag och Conny vart jätteglada, och Rasmus fick välja vagn helt själv.
Ja, de som känner oss vet ju att vi faktiskt varit i behov av en sulky ett bra tag nu. Så denna vinst var verkligen så välkommen!

Vi har ju funderat fram och tillbaka vem av Rasmus eller Jonathan som kommer använda en egen vagn, och det blir nog främst Rasmus iallafall. Så därför fick han välja.
Det han fastnade mest för var ju givetvis ratten. Så han sprang omkring här hemma; "Bruuum bruuuum" och körde med händerna som man gör när man rattar bilen med fullt rattslag.

Haha, sötunge!

Nu ska jag fortsätta kila omkring i min lyckodimma...! ♥

Sådär, hemma igen - i ett helt stycke.

Undersökningen (ultraljud) gick snabbt och smärtfritt. Precis som ett ultraljud brukar göra, men däremot kanske resultatet inte var det roligaste.

Det tog inte många sekunder innan läkaren såg varför jag hade ont. Gallblåsan fylls upp av stenar, varav två stycken är större än 2 centimeter i diameter... nice.

Skönt dock att verkligen veta vad problemet är. Nu får de gå in och plocka ut skiten, så jag slipper det här. Två nätter i rad har jag legat och svettats som en gris genom anfallen... igår natt klarade jag mig utan diklofenak, men inet natten innan. Det börjar liksom ta på krafterna när anfallen kommer så ofta :/ Men igår kväll låg jag och inbillade mig massa skit, typ "tänk om de hittar cancer i gallan" eller nåt... ja, det är sådant man kan få för sig.

 

Läkaren tittade igenom alla organ, eller han tittade åtminstone på mjälten, njurarna, lungorna, kroppspulsådern och levern (som lyckligtvis inte var "fettig"!!!), allt såg fint ut och jag kan andas ut. Det är bara den där förbannad gallblåsan. Men den får de plocka som sagt. Behöver jag säga att jag längtar?