Jag köpte mig ju ett par nya skor när jag var nere på Gekås, fast skorna köpte jag förvisso på Skokanonen, men ändå ;) De fick användas för första gången redan idag - då jag och Linus tog oss en promenad.
En promenad som inte bara blev en promenad!

För första gången på många år valde jag att jogga. Inte hela vägen, men i intervaller. Linus var med på noterna och vi joggade tillsammans. Jag är verkligen sjukt nöjd. Och känslan av att orka springa denna runda i intervaller går inte att beskriva - när man samtidigt tänker på att jag våndades för att ens gå denna runda i lugnt tempo förut. En mäktig känsla!

Vi fortsatte sedan dagen med att packa ner fika och dra in till lekparken i stan för att rasta barnen lite grann. En lyckad eftermiddag med många barnaskratt medans mamman i huset även kopplade av i kinagungan en stund. Härligt!

Det blev väldigt mycket foton tagna då Linus agerade paparazzifotograf ett tag, innan Conny tog över kameran. Så jag har roat mig med att kolla igenom ett antal pics såhär på kvällen - efter en katastrofal eurovisionskväll! Vissa bilder blev bättre än andra, helt klart - och de flesta på mig har jag valt att rensa bort eftersom Linus envisas med att fota i alla möjliga konstiga vinklar! ;)

Igår var det dags, Ullared var destinationen för dagen. För första gången på flera år för min del, så ÅH, vad jag längtat!! ♥

Sov hos mamma och pappa för att det inte skulle bli krångligt på morgonkvisten. Och det var det värt, utan tvekan! Dom klarar sig utan mig här hemma ibland, även om jag saknar dom...

Jag, mina föräldrar och mina syskon med respektive (och lille Liam!) for iväg iallafall, och fram kom vi. Det shoppades loss och jag kände mig lite som en inlagd gurka i burk när vi åkte hem. Kassar överallt, haha. Själv hade jag, för första gången, hittat mest kläder till mig själv. Vad skumt det kändes! De andra fick givetvis något också, men inte lika mycket (egoboost!)

Vi var inte tillbaka i Mölltorp förrän runt 22-tiden någon gång, så det blev en lång dag! Efter en kopp Chai Latte så skulle jag ta bilen hem, vilket tog lite extra lång tid. Det var tydligen en råbock som tänkte att han skulle ta sig över vägen si sådär precis när jag for förbi. Trots att jag inte ens höll maxhastighet så vart det en ordentlig smäll, och jag hann knappt reagera förrän bocken stod i luften och smällen redan ägt rum!


Han studsade emot bågen, över extraljusen alltså, upp i luften och ner igen. Sen körde jag över honom igen då han ju hamnade under bilen. Jag stannade bilen ca 100 meter bort för att kolla bilen och sen försöka få tag i någon. Mobilen var stendöd! Vände för att se så djuret verkligen dog, tänk om han fortfarande levde liksom? Vad skulle jag göra då? 
Jo, jag hade ju fått försöka stoppa någon givetvis... för att be om hjälp!

Kom tillbaka, och då hade en yngre kille stannat där. Så vi pratade lite och han hade kollat bocken också - som trots upprepade "petningar" inte visat ett enda livstecken. Så den var död och hade med största sannolikhet dött direkt. Vi plockade undan glas från vägen (mina extraljus gick ju åt fanders och låg utspridda över vägen). Snart stannade även ännu en man, som kom ut och hjälpte till. Vilka underbara människor det finns!

När en fjärde bil ställde sig vid vägkanten var vi fyra bilar som stod med påslagna varningsblinkers, två bilar på varje sida. Tre av oss var ute och råbocken låg kvar på vägen. Ändå saktar inte andra bilister in?? Är man så stressad i dagens läge att man inte klarar av att sänka hastigheten när man ser att det står fyra bilar samlade med varningsblinkers och folk står utanför? Nånting har ju hänt liksom???
Folk körde långt över 100km/h förbi oss, och en körde till och med över bocken igen, och vi stod max en meter från honom... Nötter!? Jubelidioter!

Nåväl, bocken förflyttades till dikeskanten och fick en vit plastkasse fäst vid hornen. Polisen kontaktades och mina uppgifter lämnades. De skulle skicka ut jägaren för att ta hand om det direkt. Så vi andra tog våra bilar och tog oss dit vi planerat. Men det gick sakta hem inatt kan jag säga, maxade nog 60km/h under hela resterande hemväg...!

Så ja, för första gången under mina nio år med körkort - så har jag smällt med ett rådjur. Ett viltdjur överhuvudtaget. En av de största fasorna jag har i trafiken, är dessa djur. Allra helst i mörkret. Men jag är glad att det gick så bra som det faktiskt gjorde... tanken har ju slagit mig - tänk om det vore en älg?

Det är ingen lätt match! Att sova utan sin make vid sin sida.

Jag vet att det finns många som påstår att det är bra att vara ifrån varandra ibland. Att det är bra att sakna varandra osv. Men jag tillhör inte den skaran av människor. Jag tycker inte alls om att vara iväg från Honom, det räcker med den tid han spenderar på arbetet - och som jag är iväg på diverse bloggevent!

Inatt sover jag inte hemma, jag är hos mina föräldrar. Detta för att morgondagen startar tidigt och vi far ner till Ullared och Gekås för en shoppingdag. Jag ska shoppa, utan man och barn! (undrar just hur det ska sluta?)

Jag somnar som bäst då jag ligger på hans arm, med hans andra arm runt om mig. Ja, jag är som ett barn och kurar gärna in mig i hans famn innan jag somnar. Men åh, vad jag sover gott då! Inatt ska jag kramas med lillasysters kudde istället....?!

Bor man i hus ingår även viss "tråkgöra", så idag pallrade vi oss ut redan vid 9-tiden för att sopa ut gruset från trottoaren så att kommunen kan komma och sopa upp det. Vi har ju sån "tur" också så att vi bor i ett hörn vilket gör att plogbilen slänger upp halva kvarterets snöhögar (med grus) på våran mur. Detta innebär att vi nu har ett halvt ton grus i gräset. Mindre kul!

Nu är det iallafall färdigsopat och när vi ändå var ute blev det lite annat gjort. Jag slet bort rosbuskarna ur rabatterna (ja, för nu ska de dö en gång för alla - rabatten ska utplånas helt!) och Conny fixade iordning gräsmattan på framsidan. Så nu ser det acceptabelt ut, om man bortser från att framsidan är överbelamrad med leksaker och stora bilar, haha! Men vadå, det bor barn här ;)

 

Men nu får det gärna bli lite sol och riktig vårvärme här, så man kan låta ungarna springa som dom vill. Noah fick ju ha overall på sig idag just för blasket i trädgården, det är ju som "sankmark" här och var - så det slutar nog inte så väl om jag låter honom springa i bara mysbrallor...

Efter att jag skickat iväg de stora grabbarna till skolan imorse insåg jag snabbt att varenda unge fortfarande sov - så jag passade på att krypa ner en liten stund extra. Det behövdes!

En timme senare vaknade jag av att Jonathan och Rasmus sitter i sängen; "Mamma, mamma - det är morgon nu". Underbara känsla. Då vaknar man med ett leende! ♥

Upp, slår på kaffe och blickar ut. Det snöar! I samma stund hör jag Rasmus... han står i hallen och tittar ut genom fönstret bredvid dörren. Han utbrister högt "Nääeee mammma, det snöar!!! Du fischka [fixa] lödaamys stället",

Hmm... ja mina barn brås nog på mig - jag har aldrig gillat det här med snö och blask. Jag längtar efter våren, solen och värmen. Härliga vårpromenader, en glass i Hjo´s underbara hamn, små utflykter med hela familjen. Sommaren med massa sol & bad. Nej, jag hade inte tänkt mig mer snö.

Men lördagsmys...? En fredag? Njae, men lite fredagsmys ska vi nog kunna fixa - ikväll! :)

Sedär ja, där vart årets första grillning avklarad - och det vart succé!

Grillen gjorde sitt jobb, maken agerade grillmästare och jag stod för köksgörat såsom att fixa iordning en potatissallad. Jag är inget stort fan av dessa vita, kladdiga potatissallader så därför blir det gärna en ljummen sallad när jag får bestämma. Idag var valet mitt!

 

Vi grillade ett gäng korvar också, för barnens skull - men gissa vilka som åt kött då? Jo, allihopa! Ehm... chilimarinerat kött! När hände detta liksom, Simon äter inte alls helt kött och de små har inte alls visat intresse för att testa. Men nu så - nu skulle alla ha! (även om de små inte visade nåt särskild ahaupplevelse för mammas potatissallad)

Jag själv äter inte potatis, så jag tog mig en klick keso till. Det funkade alldeles utmärkt. Och sen var jag ju tvungen att ha en liten bit baguette också - det tillhör liksom. Eller vad säger ni? Ska man inte ha baguette till grillat? ;) 

Spillevinkungar! Rasmus "fular sig" och Jonathan iakttar med intresseblocket i högsta hugg!

De är verkligen som ler- och långhalm, fast ändå inte. Sen klockan 8 imorse (ovanligt tidigt för att vara dom) så har de hållt låda här hemma. Noah har också varit med.

Det har varit aktiviteter som:
- Bestigning av köksbord.
- Stöka till så mycket som går på två minuter.
- Krypa mellan mammas ben så mycket man kan på så kort tid som möjligt.
- Trycka ner mammas rosor i vasen.
- Lägga sig på tvättställningen och spela död.

För att inte tala om de stunder då Rasmus, Jonathan och Noah sprungit efter varandra och lekt typ "Följa John", gapande och skrikande så man nästan håller för öronen! Det är tur att vi inte bor i lägenhet!

I skrivande stund ska vi iallafall gå ut i vårsolen, det behövs. Jag känner mig matt och behöver lite dagsljus för att pigga upp mig, och ungarna ska få leka av sig så de blir trötta på lek för idag, haha! Därefter vankas det grillning - den grillning som pga sjukdom inte blev av i helgen.

Det marinerade köttet ligger i kylen och gottar till sig, sen gör jag iordning en god grönsallad och en ljummen potatissallad (ja, för jag är sån som måste ha båda delarna!)

En helt vanlig lördagsmorgon, bortsett från att jag är utan telefon!

Noah fick för sig att bada min Connys* telefon i kaffe häromdagen, shysst va?. 
Igår funkade den lite grann - det gick att sms:a och surfa men den levde väl sitt eget liv lite då och då. Att ringa däremot gick inte utan handsfree. Ringde jag till Conny så hörde jag honom men han hörde inte mig, så micken gick ju åt fanders iochmed kaffebadet.

Idag funkar den inte alls, den tar inte emot laddning alls. Så det känns lite surt... men det får bli en försäkringsfråga skulle jag tro. För en telefon behöver jag...

I övrigt har morgonen bestått av frukost, iordningplockande och annat nödvändigt. Vid lunchtid åker vi till stan för att köpa hem lite gott till helgens och detta årets premiärgrillning!

... men jag älskar verkligen att vara ute!

 

Aldrig tidigare har jag uppskattat utevistelse så pass. En promenad, lite lekparkshäng eller vad som helst. Att bara känna solens D-vitamin tränga in i ansiktets porer och njuta för fullt.

Förr har jag alltid känt det som ett nödvändigt ont, att man måste vara ute när vädret tillåter, men nu får jag nästan ångest av att sitta inne när det är fint väder. När klockan närmar sig 19 och det fortfarande är ljust ute får jag nästan panik. Noah lägger sig den tiden och då är det ju nödvändigt att vara inne... men min kropp skriker efter solen!

Jag själv är ganska övertygad om att detta (delvis) har med viktminskningen att göra. Att väga över 150kilo gör ju faktiskt att man är aningen seg och orkeslös. Att man inte orkar allt man vill, och jag tror att man faktiskt "inbillar" sig att man t.ex. inte vill vara ute, att man inte vill hitta på saker som är lite jobbiga osv.
Det är ju lättare att skylla på att man inte vill och inte har lust, istället för att säga att man inte orkar för att det är jobbigt. Eller hur? 

Nåväl, det är inte jobbigt att vara ute längre iallafall. Och jag har redan fått mycket mer sol på mig än vad jag har fått på många år! ♥

Efter att jag varit och lämnat lite prover och sådär så for vi iväg för att spendera lite tid i en lekpark inne i stan, tillsammans med Erika & Freddy! Kan ju vara kul att se något annat än Tidan emellanåt, och i Skövde finns det ju några ställen att vända sig till iallafall! Idag blev det bolougnerskogens park.

Lite småkyligt var det, och med mycket funderingar i mitt huvud så var det riktigt skönt att bara få "vara". Få prata lite, vara hemifrån en stund och liksom "chilla" en aning, eller vad är det man säger? ;) Barnen lekte ju av sig även om inte morsan var på topp... 


Vi lunchade på MAX vilket kanske inte blev någon höjdare. Jag blev snurrig efter en liten grönsallad med dressing samt en liten apelsinjuice (och jag brukar klara juicer utan problem - inte kan jag väl blivit dålig av salladen liksom?). Men det var inte det värsta - det värsta var att de tydligen inte klarar av att hantera det här med allergier... När man är tydlig som få i sin beskrivning och ändå blir erbjuden mat - då räknar man faktiskt med att maten är "riskfri" att äta, men tydligen inte...!?

Efter ett tidigt stadsbesök så fick vi besök av kaffebesök här hemma, alltid lika uppskattat! Ungarna lekte medans morsorna snackade en aning, pappan i huset tog sig en tupplur istället ;)

Under eftermiddagen tog sig familjen på promenad, något som börjat bli lite av en god och härlig rutin här, Underbart. Idag visade appen 7 plusgrader och känslan av vårsolen i ansiktet var härligare än någonsin. Det känns som om vintern och kylen varit extra långvarig i år... Nu behöver vi verkligen vår!

Idag stannade vi lite extra vid stensättningen utanför Tidan (häromdagen kunde vi inte stanna där med barnen då det var både arkeolog och geofysiker på plats med markradar och magnetometer) så barnen fick leka av sig. Att leka bland dessa stora stenar är roligare än man kan tro - och sålänge jag inte vet vad som döljer sig under kullen och stenarna så är jag så kallat "lyckligt ovetande" ;)

Det märks verkligen på kidsen att våren är på väg, de älskar solen. De sliter frivilligt av sig mössorna för att låta vårvinden vina genom håret, sen springer de runt som de små pärlor de faktiskt är. Underbara små glin! ♥

1 april idag, och jag har varken lurat någon eller blivit lurad själv. Känns faktiskt väldigt bra, då jag kan känna mig ganska lättlurad annars :) Allra helst när maken passar på att skrämma skiten ur mig när jag befinner mig i sovande tillstånd!

Samma datum förra året roade han sig med att komma in i sovrummet och skrika "Älskling, du har en fästing på skinkan!!!!". Jag fick panik, skrek rakt ut i sömnen och vaknade meddetsamma! Jag hatar fästingar och hade ju fått erfara ett gäng sådana under våra utevistelser. Men inte fasen hade jag nån fästing, utan jag fick snart veta att det var första april...

Året dessförinnan, 2011, hade vi haft inbrott i bilen enligt honom. Så jag flög upp ur sängen även då! Vem kan sova då man får veta att ens bil vart utsatt för brott? Inte jag iallfall, men inte heller det var ju sant...

I år lurade han mig inte, som skönt var. Men det kan bero på att jag vaknade tidigare än honom imorse. Vaknade runt 6-tiden och drömde att han sagt att han ville ta ut skilsmässa. Det hade han givetvis inte sagt, han sov ju!! Men ja... jag har skumma drömmar ibland ;) 

Hans morgon fick däremot bestå av att förklara att han inte alls är ute efter någon skilsmässa, så jag fick en morgon med lite kramar och kärleksförklaringar istället :) Mina drömmar har nämligen en tendens att vara väldigt verkliga och sätter sig i huvudet. Men sen så... vi väntade ju besök så det var bara att hoppa upp och slå på kaffet! Dammsuga och väcka barnen stod på morgonschemat!

På tal om aprilskämt, minns ni mitt aprilskämt förra året? Det vart ju ganska många reaktioner på det, och visst hade jag funderingen på ett liknande skämt detta året - men nja, jag lät bli... och efter ett snabbt konstaterande på facebook så är jag glad att jag lät bli.
Varannan kvinna är ju tydligen gravid just idag :) 

Påskafton 2013 startade med något av en konstig bakfyllekänsla och extrem huvudvärk för min del (och nej, det berodde inte på alkohol, utan isåfall snarare på gårdagens låga intag av vätska). Men eftersom påskafton i år blev väldigt lugn och kravlös så hade jag ju tid på mig för att kureras!

Barnen roade sig med påskägg efter frukosten, det blev ju ett par stycken. De fick ett varsitt på Ica Maxi i stan då de delade ut till alla barn, de fick två ägg var av Simons mamma, ett ägg var av farmor, ett ägg var av mormor och morfar samt ett ägg här hemma av påskharen himself. Och eftersom jag då envisas med att inte leka julafton på påskafton - så är det just godis i äggen, som det alltid varit :) Så ja... ungarna har godis så det räcker i sisådär ett halvår eller så... men glada är de för det, såklart.

Jag och Jonathan hade morgonmys framför TV:n till gårdagens Lets Dance som jag missade. Jag är inte den vassaste kniven i lådan när det gäller att komma ihåg alla program. Men nu har jag sett premiäravsnittet iallafall, och många fick Jonathans beröm för att de var fina! :)

Nån gång mitt på dagen sådär så vart det väl dags för middag. Vi improviserade och körde ett påskbord a´la Pettersson. Potatisgratäng, köttbullar, prinskorv, kokta ägg, ägghalvor med rödlök/räkor, rökt lax, bröd och påskmust. Thats it. Det är liksom vad vi äter.

Skinka blir det alltid över en massa av. Sillen står orörd när den är här. Lamm äter jag inte, förmodligen inte barnen heller. Ja, vi körde helt enkelt på säkra kort - och av "resterna" att döma så var det ett smart drag :) 

 

 

Med många barn blir det inte att man fikar på stan särskilt ofta, men ibland händer det faktiskt. Som igår.
Jag menar, kostnaden för att fika såhär spontant är ju detsamma som att faktiskt gå ut och äta allihopa typ. En fika landar lätt på ca 300kr! Och då kan jag tillägga att jag själv oftast bara tar en kaffe när jag är ute...

I vilket fall som helst så var barnen nöjda och glada när de själva fick välja bakverk och vilken dricka de ville ha! :) 

Givetvis hade vi med oss vår älskade Crescent Trike! Den funkar verkligen klockrent både i stan och här ute på vischan! Love it! Jag har aldrig vart med om en mer lättstyrd vagn, så trånga butiker och tajt mellan bordet på caféet är inte längre något problem! Trike´n löser allt!

 

Maken jobbade övertid idag, 6-15, vilket innebar att jag fick sovmorgon tillsammans med mina sötnissar. Förvånande nog så sov de på samma sätt imorse som igår... tänka sig att ärkefienderna kan sova sådär liksom?

Hela förmiddagen spenderande jag dock illamående och i ett skick som ungefär är att jämföra med en tonårings första fylla. Jag mådde inte alls bra... så har det vart några dagar nu. Gav sig frampå eftermiddagen och jag kunde därmed börja fixa lite med detaljer i hallen. Hänga upp lite jackor på nya hatthyllan och fylla byrån med vad den ska innehålla alltså. Sånt där som bara mamman i huset gör.
Jo, för här hemma är vi sådär typiska, mannen sköter de praktiska och fysiskt krävande jobben medan kvinnan sköter det som är mer husligt - och fixar med detaljer och småfixande.

Zitti hatthylla från A-möbler i Skövde

Nej, på bilden ovan finns inga lister runt toalettdörren, jag vet det. De åker upp under kvällen, maken fixar och donar i hallen i skrivande stund. Bygger garderobssockel och fixar med lister. Jag är verkligen supernöjd med hallen så som den är och kommer bli.

Kvällen. för min del, kommer spenderas i tv-soffan med levande ljus och en halvliter cola light! För det är jag värd! ;)